Smittsam arbetsmiljö – styrda av spegelneuronen

Spegelneuronen upptäcktes av en slump på 90-talet. Det var när Giacomo Rizzolatti och hans forskarkollegor vid universitetet i Parma skulle mäta neuroner specialiserade på handrörelser. De märkte då att apans mätutrustning även reagerade på forskarens rörelser då apan sträckte sig efter en banan. Denna upptäckt kan faktiskt hjälpa oss att förstå hur vi påverkar varandra på arbetsplatsen och i värsta fall, omedvetet sprider en smittsam arbetsmiljö – styrda av spegelneuronen.

”Jag tror det var Fogassi som stod bredvid en fruktskål och sträckte sig efter en banan när några av neuronerna reagerade. Hur kunde detta hända, när apan inte själv rörde sig. Först trodde vi att det var ett mätfel eller att vår utrustning hade gått sönder, men allt visade sig vara korrekt och reaktionen upprepades när vi upprepade rörelsen.”

När en person iakttar en annan person som t.ex. hoppar eller sträcker ut tungan, aktiveras samma motoriska område i hjärnan även om personen inte själv utför handlingen. När spegelneuronen först upptäcktes trodde man att den mest handlade om motoriska rörelser. Nu tror man nu att spegelneuronen uppkom för att vi ska förstå varandras beteenden och känslor. Den hjälper oss att förstå varför en annan människa gör som den gör. På så sätt kan vi empatisera med varandra.

Smittad av kollegans dåliga humör

Alltså, våra hjärnor påverkas av andras beteenden och känslor. Det betyder att vi påverkas av hur andra beter sig runt oss. Har du lagt märke till hur ditt eget humör påverkas av dina kollegor?
T.ex. kollegan som nästan alltid muttrar över sina e-mail och kunder? Eller kollegan som hamrar på tangenterna och halvspringer i korridoren p.g.a. stress?
Spegelneuronen gör att vi uppfattar andras känslor som exempelvis irritation och stress. De speglas i oss och därför kan vi ”smittas” av arbetskamraternas sinnesstämningar. Om vi inte är uppmärksamma lägger vi inte märke till att det egentligen är den andres känslor, och fortsätter vår dag i den andres sinnesstämning. Till slut bidrar vi alla till en smittsam arbetsmiljö – styrda av spegelneuronen.

Kan vi undvika att smittas av andras känslor?

Svar nej, vi kan inte undvika att smittas av andras känslor. Men genom att träna varje dag på att lägga märke till våra kroppsliga förnimmelser, våra känslor och tankar, kan vi lättare urskilja vad som är våra, respektive våra kollegors reaktioner. När vi lagt märke till att en annan persons känsla planterat sig i oss kan vi lättare välja vad vi ska göra med den.

Har du hört talas om lågaffektivt bemötande? Det är en metod där man bemöter en människa i hög affekt med en egen lågaffektiv sinnesstämning och på så sätt inte trappar upp t.ex. ilskan en konflikt.
För att kunna agera lågaffektivt gäller det att först lägga märke till att du har smittats av en känsla (t.ex. ilska), därefter lägga märke till impulsen du får av känslan (kanske säga något elakt), sedan hindra din impuls till handling och till sist ersätta den handlingen med en annan – en som inte trissar upp stämningen (säga något sakligt eller lugnande).

Jobbar du i balett- eller attackläge?

Sättet du gör saker på påverkas av fler saker. Om du tycker om det du gör, om du känner dig stressad eller om du gör något du tycker väldigt illa om. Tänk på hur du förhåller dig till att dammsuga till exempel. Vissa dansar fram med dammsugaren som om de dansade balett. Andra dammsuger som om de behövde attackera dammråttorna på största och blodigaste allvar.

Oavsett vilket sätt du dammsuger på tar det ungefär lika lång tid. Beroende på vilket förhållningssätt du väljer drar det olika mycket energi från dig och din omgivning.

Vilket läge jobbar du i?

Smittsam arbetsmiljö – kan det vara något bra?

Självklart smittar även positiv energi!
Se därför till att nyttja kraften i spegelneuronen. Träna på att känna igen dina egna och bemöta kollegornas känslor så bidrar du till bättre trivsel på din arbetsplats!

Läs hela inlägget på arbetsplatsenifokus.se

Dela:

Facebook
Twitter
LinkedIn

Andra läste också...

Bättre koncentration och fokus. Foto på elever som bär QuietFrames från ett reportage i lokaltidningen.

Bättre koncentration och fokus

Bättre koncentration och fokus är två saker som eleverna på F-2 skolan Robinson Valsön tycker är bra med brusreducerande glasögon. De testar just nu QuietFrames

Pojke sitter i en fåtölj och läser fokuserat med sina svarta QuietFrames. Texten handlar om Arbetsminne, koncentration och fokus.

Arbetsminne, koncentration och fokus

Arbetsminne, koncentration och fokus – hur hänger det ihop egentligen? Det talas mycket om koncentrationssvårigheter i klassrummet och om att barnens uppmärksamhetsförmåga går åt fel