Ett bra kontor för hjärnan – utformning och behov

Nu när vi går tillbaka till kontoren passar många på att bygga om för ett nytt sätt att jobba. Både fysiskt och organisatoriskt. Vi går kanske inte tillbaka till det gamla med 40 timmar i veckan fysiskt på plats.
Men hur ser det ideala kontoret ut egentligen? Är det öppna luftiga landskap, ljudisolerade moduler, aktivitetsbaserat arbetssätt eller flexkontor? Vad säger forskningen? Vad behöver vi egentligen när vi går tillbaka till kontoret? Och hur säkerställer vi att återgången blir en nystart i stället för början på en utmattning?
De flesta företag kommer fortfarande ha ett kontor som medarbetarna kan – eller förväntas arbeta från helt eller delvis. I det här inlägget diskuterar vi hur ett bra kontor för hjärnan bör utformas.

Arbetsmiljö och produktivitet – en fråga om grundläggande biologiska behov

Vi kan förbättra vår arbetsmiljö för att må bra, vara produktiva och kreativa genom att tillgodose de grundläggande biologiska behov som går att implementera i vår fysiska miljö. Vi vet från forskningen att fysisk miljö kan främja eller hindra olika beteenden. Enligt Isabelle Sjövall, neurodesigner (ett område som kombinerar kunskap från hjärnforskning med inredning och arkitektur och design) behöver vi gå ”back to basics” för hur våra hjärnor fungerar och utgå från forskningen för att hitta de smarta valen som gör att man kan må bra och prestera.

Världen omkring oss har förändrats väldigt mycket, från savannen till det urbana och digitala. Våra hjärnor har inte alls förändrats i samma takt. Så det är inte konstigt att vi inte alltid trivs i på kontoret. Det är inte fel på oss, snarare miljön runt om kring oss som inte är optimal.

Hur anpassar man moderna kontor till våra uråldriga hjärnor?

Hur får vi då kontoren att efterlikna savannen? Jo, genom att leta efter våra hjärnors grundläggande behov och utgå från forskningen. De flesta sitter helst i ett hörn där det inte passerar människor bakom ryggen. Det handlar om att vår hjärna är designad för att få oss att överleva. Även om kontoret är en trygg plats och vi logiskt sett vet att det inte kommer något lejon och hoppar på oss, sitter de reaktionerna fortfarande i. Våra hjärnor scannar av miljön runt omkring oss på ett omedvetet plan. Det är en koppling till amygdala, hjärnans primitiva känslostruktur och således en helt rimlig reaktion att inte vilja sitta med ryggen mot en potentiell fara.

Kognitivt krävande uppgifter kräver visuell och auditiv tystnad

Vi blir lätt offer för distraktioner. Forskningen säger att när man pratar om kognitivt krävande uppgifter, som att läsa, räkna och skriva, då ska man ha tillgång till total tystnad och fritt från visuella distraktioner. Man ska alltså inte sitta vid en glasvägg där det passerar människor. För det är också någonting som hjärnan aktivt måste stänga bort i stället för att fokusera på uppgiften. På ett bra kontor för hjärnan behövs utrymme för total arbetsro.

Öppna ytor fyller andra funktioner

Beroende på viken typ av arbetsuppgifter man ska göra, kan det vara mer gynnsamt att sitta i sociala miljöer. Det kan till exempel vara en fördel när man ska jobba med kreativitet att få miljöombyte eller input på nya idéer från människor man träffar.
En annan viktig aspekt är att vi behöver gemenskap och varandra. Många känner igen sig i detta efter pandemin och längtar efter att träffa kollegor och samarbetspartners. Man vill nästan sätta sig i knät på varandra när man ses. Det behöver alltså även finnas ytor för sociala interaktioner.

Fler tips för ett bra kontor för hjärnan

Andra tips för att må bra utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv är att få in gröna växter som främjar vår återhämtning och kreativitet. Gärna många och olika arter – det tilltalar våra hjärnor. Att sitta nära ett fönster så vi får dagsljus och en känsla för tid på dygnet får oss också att må bra. Självklart tillräcklig belysning som inte bländar eller flimrar. Vi kan även försöka hjälpa såt att få in walk & talk-möten, t.ex. ett telefonmöte som avtalat blir ett gåmöte.

Brusreducerande hörlurar känner de flesta till, men har du hör talas om brusreducerande glasögon?
Om inte, läs mer här.

Dela:

Facebook
Twitter
LinkedIn

Andra läste också...

Bättre koncentration och fokus. Foto på elever som bär QuietFrames från ett reportage i lokaltidningen.

Bättre koncentration och fokus

Bättre koncentration och fokus är två saker som eleverna på F-2 skolan Robinson Valsön tycker är bra med brusreducerande glasögon. De testar just nu QuietFrames

Pojke sitter i en fåtölj och läser fokuserat med sina svarta QuietFrames. Texten handlar om Arbetsminne, koncentration och fokus.

Arbetsminne, koncentration och fokus

Arbetsminne, koncentration och fokus – hur hänger det ihop egentligen? Det talas mycket om koncentrationssvårigheter i klassrummet och om att barnens uppmärksamhetsförmåga går åt fel